torsdag 4 november 2010

Sjukstuga

.
Jag älskar mina barn gör-sketa-mycket... MEEEEEN. När Leo är sjuk och jag vet att han inte kan gå till dagis på hela veckan känns det lite motigt. Att man dessutom tvingas vara inne och han inte får utlopp för sin energi känns ännu mera motigt. På dagis får han rasa av sig det och han blir en lite gladare kille och jag blir en mycket gladare mamma.

Det är inte det att jag inte tycker om att ha honom hemma men vi behöver utrymme båda. Jag behöver få vara lite omammig ibland och han behöver utrymme att göra saker.

Peter åker till Sthlm idag och kommer inte hem för än efter läggdags så det blir till att bita ihop och kämpa sig igenom dagen med två barn som är på väg att friskna till och som är understimulerade. Dagens höjdpunkt kommer vara BVC-besöket och ev ska jag vara så wild-and-crazy och ta med mig dom till affärn :P.

Tips på hemma-aktiviteter tas gärna emot.

Är inte denna bilden på en trött Leo ljuvlig?!

4 kommentarer:

Malena o Annie sa...

Jag förstår PRECIS vad du menar, trodde dock jag var ensam om att vilja vars omammig :) jag och konatan brukar rulla ut ett en rulle med papper som täcker stora delar av köks golvet, typ renoverings papper. Sen tar vi fram vatten färg och pennor och sen får fantasin flöda. Att följden sen blir duschen av bl.a. både unge och galen aussie de får man stå ut med :)
Kram på dej

lojocas sa...

Underbar bild på Leo <3

Jag förstår precis hur det känns. Hoppas dagen blir bra mycket bättre än du befarar.

Kramar

Sandra sa...

Jag förstår oxå fast jag ännu bara har en liten som inte ens varit sjuk än. Så fort A kommer hem i hunnit sova imorgon så får han ta Sam ansvaret mer eller mindre hela hela helgen.
Inomhusaktiviteter? När jag o lillebror var små passades vi av farmor o farfar istället för att gå på dagis. Med farfar var favvoleken att ta alla bollar vi kunde hitta, sätta oss på köksbordet o sen försöka träffa tvättkorgen som ställts på köksgolvet. Lika kul varje dag! Annars är väl negerbollbak alltid gångbart...

saga sa...

Usch ja, jag tror att ALLA föräldrar känner som du men få vågar erkänna det bara!

Underbart foto, du får titta på det och in i dom nötbruna ögonen och glädjas. För snart e det över. Titta på våra STORA killar ;)

Kram