Inte bloggat om Tarrak på länge och detta var ju från första början en hundblogg.
Livet förändras och det finns andra saker som måste få ta tid och då får hunderiet stå tillbaka. Nu går det absolut ingen nöd på honom. Han hänger med på vad vi gör och långpromenader får han ibland 2 ggr per dag då hans doggywalker/extramatte går med.
Han är en cool Aussie som inte direkt klättrar på väggarna när han inte får jobba. Han får göra små aktiveringsövningar ibland, när lusten faller på. Vi åker upp till klubben emellanåt, inte för att träna specifikt men ett par fot, sitt och ligg blir det när vi är där. Hans lillhusse är duktig på att aktivera honom annars. Dom har alla möjliga slags lekar för sig och är underbara att följa i smyg. För att vara en hund som tycker att barn är läskiga så leker han otroligt bra med barnen.
Planen var att vi skulle tävlat högre i höst men för ovanlighetens skull insåg jag mina begränsningar och lade dom planerna på hyllan. Det får helt enkelt vänta till våren. Jag tror att varken jag eller Tarrak hade mått så bra av att ha den pressen. Tarrak inte då jag hade varit mest stressad hela tiden.
Så nu vet ni som undrar att han lever och mår väl
Annars är det väldigt spännande att följa hans valpars framfart. Här en bild som jag lånat från Anki på sötaste Buster. Man ser att han har jättemycket drag av sin far... bus i blicken och full i fan! Jag har väl berättat att han blev BIR-valp i Lund härom sistens :P.
3 kommentarer:
Du glömde an anna viktig sysselsättning som Tarrak ägnar sig åt ibland - köksträning i Svenljunga ;) Det är grejer för en aussie det!! Iaf tycker Amaya det :)
Det är fantastiskt att se Tarrak med barnen, även om de kanske inte leker med varandra när ni är här. Han är en riktigt Prins din pöjk!
Grattis än en gång till Buster - lik pappa men söt ändå ;)
Ses på söndag! /Kramar
VÄLDIGT lik pappa, skulle jag säga. Utom möjligen ögonen; INGEN har så fina ögon som Tarrak!!
Skönt att hör att allt är bra med honom. Han har ju en extra plats i mitt hjärta, som du vet. ;)
Kram till er alla.
Jag trodde verkligen inte att det skulle förändras så med hundarna av att få barn, men det har det verkligen gjort. Jag är glad för att jag bara har en som klättrar på väggarna när det blir för trist och att de andra tar livet med ro. :-)
Men till våren hoppas jag att vi också ska vara tävlingsklara!
Skicka en kommentar