Abrott i avbrottet!

.
Tillfälligt avbrott i det tillfälliga avbrottet.

Det har hänt massor sen sist så jag drar en snabbversion, jag har fyllt år och fått massor utav bra och genomtänkta paket. Tack alla! Lojocas har haft kennelläger och givetvis var vi med. Träffade Malena och Annie äntligen och dom var precis så där härliga som jag bara har kunnat läsa mig till. Träffade även Madde och Billy från Kreivis... Billy.. åh Billy... jag är tokkär. Sötare goding får man leta efter. Och så har vi haft kursinskrivning (jag "slapp" ha kurs i höst *jublar*, hundträning etc etc.

Men nu till dags dato.
Nyss när vi var på morgonpromenaden så skulle jag köra en inkallning med ställande och läggande. Vi var precis vid hästhagarna där det är bra med utrymme och bra uppsikt ifall det skulle komma nån cyklist eller dyl farande. Så jag lade Tarrak och gick. När jag vänder om ser jag att hästarna fått stollarycket i hagen... dom springer runt med hög svans, frustar och beter sig konstigt. Inser strax att det är Tarrak som är det "farliga", dom blänger på honom där han ligger, springer emot honom för att sen tokvända och galoppera för sina liv. Perfekt störningsträning, Tarrak tyckte dom var... annorlunda. Men han låg snällt kvar och tittade på spektaklet. Kul var det i alla fall.

En annan liten fundering jag har....
Tror ni det gör jätteont att klämma sin hunds svans i dörren??

Som bekant brukar vi ju dra till oss en hel del hundar som kommer farandes för att mucka så även igår. Då kom en stor blandishane som vi "råkat ut för" tidigare och flög på min lilla oskyldiga prins. Det var inte frågan om att säga goddag utan han flög på honom, som tur är så lyssnade han när hussen röt i så han la av. Tarrak ruskade av sig obehaget och så fortsatte vi som inget hade hänt. Jag själv hann knappt reagera när han kom farande mer än att jag han släppa kopplet så han inte var låst vid mig.

Att min hund inte har tagit stryk mer utav dom här påhoppen är ett under. Och jag bestämde mig efter igår att nu får det vara nog. Han ska inte behöva stå ut med dessa jävla byrackor som deras människor inte har koll på. Så fr o m nu kommer jag att gå in och skydda Tarrak med alla medel jag bara kan. Tarrak står ju tack och lov kvar bakom mig på kommando så jag borde rimligen kunna få tag i jävulstygen som kommer. Eller i alla fall kasta nåt på dom eller kasta mig över dom. Måttet är rågat!!!

Så till svansen då... jag har funderat på om det är hans glada svans som drar till sig antagonisterna. Han har ju en rätt uppstudsig uppsyn där han kommer med sin fina svans högt. Det är ju inget han tyvärr kan hjälpa men det är nog så att den är upphov till mycket. Och som en klubbkamrat uttryckte sig: - Du får nog lära honom att ligga plats med svansen nere så dom andra inte tror att han muckar.
Mitt svar blev: - Då tycker jag att dom andras mattar eller hussar ska lära sina hundar att ligga kvar och inte bry sig vad som händer runt om. Tarrak har hög svans men han tittar aldrig eller utmanar sina kamrater brevid, han har full fokus på vart matte är.