Testning pågår

.
Exakt HUR MYCKET kan ett litet barn testa gränserna!? Leo är inne i en hiskelig trots just nu. Förmodligen har det väl att göra med lillebrors ankomst kan jag tänka mig. Han tar de flesta tillfällen i akt att prova och se hur långt han kan gå. Oftast slutar det med en tjurig mamma som knappt kan behärska sig och ett gråtande barn. Jag otrivs sååå med vår situation just nu. Jag vill bara krama och pussa och gosa med honom men det går inte när han testar om man kan få det man vill med gnäll, eller om man får slå mamma med saker, eller om man får spottas eller om man skrattar henne rätt upp i ansiktet när man blir tillsagd etc etc.

Jag VET att det är i sin ordning och att det går över men det hjälper inte just nu. Jag känner mig tjatig och tråkig. När jag försöker hitta på roliga saker så slutar det ofta med att vi blir "ovänner". Tack och lov är dom stunderna inte så långvariga och vi blir vänner fortare än kvickt igen.

Ett negativt och humorlöst inlägg jag vet men jag hade bara ett behov av att gnälla av mig.

Även om det låter som vi inte gör annat än o bråkar så har vi det väldigt mysigt mellan varven. Han är supermysig med sin lillebror och när jag sitter och ammar Felix så sitter han ofta brevid och vi läser en bok tillsammans eller bara slappar. Leo har dessutom börjat prata väldigt mycket (på gott o ont :P) vilket innebär att han pratar just väldigt mycket... tja, hela tiden skulle jag vilja säga. Nya ord dyker upp varje dag och det är otroligt spännande att följa den språkliga utvecklingen.

Vi var en sväng hos ortopeden med Felix idag och han hade A höfter. Enligt läkarn på BB så hade han osymetrisk benlängd... my ass att han hade, läkarn idag sa att han hade perfekt benlängd på båda benen. Dock har han en extra liten gullig fettvalk på ena benet som fick bb-läkarn att tro att det var nåt tokigt.