Jag har tråkigast i väääärlden...

.
Idag är jag deppig. Jag är kinkig för att jag inte har någon att leka med. Det är en sån där dag då det känns som alla andra har nån att leka med men inte jag. Förnuftet i mig säger att så är det självklart inte men det spelar väl inte nån roll när man är dålig på att lyssna på förnuftet.

Jag vill ha vår. Jag vill ha vår och värme främst för att det skulle förenkla livet för mig en hel del. Jag kan ta med mig barna ut, packa med mig mellisen och sätta mig på en lekplats... där finns alltid kompisar och gör det inte det så spelar det ingen roll för ungarna har kul ändå.

Jag vill ha vår för att då kan jag träna hund med ungarna springandes/krypandes. Nu fryser dom ihjäl och har man en som inte vill sitta långa stunder i vagnen känns det som en ren omöjlighet.

Jag vill ha vår för då känner jag mig inte så ensam och instängd som jag känner mig just nu.

Det kommer förmodligen kännas bättre om en kvart eller tjugo minuter men just nu känns allt bara trist och jag har lust att säga fula ord och gråta en skvätt!