Akuten var god dröj...

.
Med tanke på HUR aktiv Trollungen är så är det ju ett rent under att han bara varit på akuten 2 ggr med jack i huvudet.

Idag röjde han runt hemma med en kompis medan vi mammor satt i köket och fikade. Det gick ganska så vilt till och till slut tog det vilda slut i och med att Leo slog i bakhuvudet i soffbordet. Han är ju en tapper liten pojk och tog sig om huvudet, klämde fram en liten tår och sa aj. Jag skulle blåsa lite och ruskade om håret men insåg till min fasa att min hand blev alldeles röd.

Hoppsan, här räckte det inte med blåsa var min första tanke. Undersökte den söta lilla skallen och insåg att det var ett minst centimeter-stort jack i bakhuvudet. Vi ringde 112 och frågade om dom ville hämta oss eller om vi skulle ta oss nånstans själva och de tyckte väl att vi kunde åka upp till akuten för att kolla till.

Väl där så var det fullt hus och dessutom ett trauma precis när vi kom in. Så det blev till att vänta. När sjuksköterskan Per kom för andra ggn för att kolla till oss och berätta att det skulle ta tid bad jag honom att bara titta till ifall vi verkligen skulle behöva åtgärda detta.

Min plan gick hem. Jag fick bära in en sovande Leo (han hade missat middagsluren) till undersökningsrummet där P kikade och konstaterade att det skulle behövas en dutt lim. Då vi är gamla bekanta bad jag honom vara lite shysst och ta fram den där lilla dutten och laga min son så vi kunde åka hem och snäll som han var så gjorde han det. Så 2 timmar senare var vi hemma igen.

Leo var dock lite upprörd när jag väckte honom för han ville promt träffa Doktorn... jag försökte förklara att "doktorn" varit där och att hans huvud nu var så gott som nytt. Efter lite övertalning fick jag med mig ungen hem i alla fall.... Slutet gott. allting gott!

Mammas tappra....

Julen är över...

.
Ja då var julen över för denna gången. Julen ÄR bra mycket roligare när man har familj och i synnerhet barn. Leos kommentar..."älskar min gitarr" får ens mammahjärta att bli alldeles varm och man vet att man gjorde ett bra sista-minuten-inköp i form av en riktig akustisk gitarr med blå flames på i modell mindre... (bild kanske kommer).

Har under tre veckor jobbar de tider Leo varit på dagis. Min mamma har varit en ängel och tagit hand om Felix. Jag har fått laddat mina batterin ordentligt. Ska jobba tre dagar till och sen vara mammaledig på heltid igen.

Jag vill önska er alla en riktigt god fortsättning och så vill jag ge alla som behöver en extra stor värmande kram!!!

Här kommer en liten bild på en nakenfis...

God Jul...

.

Att hinna sakna...

.
Jag har börjat jobba! Eller jag jobbar lite extra under julen kanske jag ska säga.

Har haft en lite jobbig uppförsbacke som inte riktigt har velat plana ut under hösten och hur mycket jag än älskar mina barn så har det varit jättekämpigt att vara mamma och hinna med alla måsten man har. Så när chefen ringde och frågade om jag ville hoppa in lite extra så kändes det som en liten räddning. Jag jobbar de tider som Trollet är på dagis och så hjälper min underbara mamma till med att ta hand om Buddisen.

Har jobbat i två dagar nu och det var länge sen jag kände mig så här tankad med energi. Jag känner mig som en bättre mamma, en bättre sambo och en bättre matte. Jag behövde sakna mina barn. Och lyckan vet inga gränser när jag får hämta dom och krama om dom.

Och nu är det snart jul och jag känner ingen som helst julstress. Det gör jag sällan. Det blir jul och klappar kommer jag att hinna handla, är ganska så duktig på att planera vad som ska köpas för att undvika att behöva ge mig ut o "leta" klappar.

Buddha sjukling

.
Sitter med en "värmedyna" i knät. Han kallas Buddha och just nu har han strax över 39 graders feber. Han är ganska så trevlig att ha o göra med nu när han är sjuk. Han har till motsats från sin ena storebror förstått att man ska sova och ta det lugnt när man är sjuk.

Lite stackligt är det om honom allt!


Det var liiiite jobbigt att sova på morgonkvisten då båda kidsen promt skulle ligga som klistrade mot mig. Mysigt en stund men efter en halvtimme blir man lite öm när man inte kan röra sig. Men vad gör man inte med dom små grynen.

Nu ska jag försöka "tvinga" i honom lite välling.

Over and out

Så mycket bättre...

.
Vill bara säga att jag inte är alls less på att vara mamma längre. Jag är snarare överlycklig att få vara mamma åt mina 3 ljuvliga pojkar.

Det kändes som barnen förstod att dom skulle vara snälla mot mamman på eftermiddagen och kvällen. Dom gick och lade sig som små änglar och deras små snarkningar värmer hjärtat.

Nu ska den fyrfota vännen få en ytterst kort kvällspromenad då kylan gör att jag inte har lust att vistas ute mer än nödvändigt och sen ska jag ta med samma fyrfota vän och krypa ner under täcket och mysa med. Peter jobbar sent som "nisse" i källarn med A och T så han kryper väl ner under täcket runt midnatt.

Så trots att livet kändes motigt tidigare idag har det vänt och känns riktigt angenämt just nu...

Less på skiten....

.
Just nu är jag less på att gå hemma. Jag är less på att bara vara mamma... what, får man säga så?? Jag skiter i om man inte får säga så, för det är så jag känner just nu. Frågar du mig imorrn är jag säkert inte ett dugg less. Men just nu är Buddha inne i en riktigt grinig period... tänderna... det är säkert tänderna men det är liksom ingen tröst för mig, han är grinig och svår-road. Sen det här med hemmet... fy faaaan vad less jag är på hemmet (och det kommer jag förmodligen vara imorrn också). Jag diskar, tvättar, plockar, dammsuger, plockar, bäddar och plockar och sen så börjar jag om igen. Det finns ingen ände på det hela.

Så här känner jag mig idag....
(bild lånad på inteeernät)



Det hade varit skönt att åka till jobbet, hinna sakna ungarna och få hämta dom med massor av härlig energi. Som sagt, imorn är jag säkert inte ett dugg sugen på att jobba.

Ska jobba april - juni och sen vara hemma juli och augusti för att sen gå tillbaka till jobbet i september och sen blir det ju inga fler ledigheter innan pensionen :P.

Som sagt, idag är inte min dag. Jag är grinig och kinkig och alldeles gråtmild hela tiden. Håller tummarna för att utvecklingssamtalet med 18-åringen går bra så jag inte sitter där och bölar.

Imorgon är en annan dag....

Soptömning...

.
Idag var det tömning av soptunnorna. Tyvärr glömde dom att tömma min känslomässiga soptunna. Den börjar bli aningens överfull nu. Det finns alldeles för många omkring mig som mår fruktansvärt dåligt och som kommer att må fruktansvärt dåligt ett bra tag till. Jag lyssnar, tycker, tänker och försöker finnas till hands. Men det gör ont i hjärtat när andra människor har ont i hjärtat.

Men tack och lov finns det människor som hjälper till att tömma ens egen soptunna emellanåt. Annelie, tack för att du är min speciella sopåkare ;). Det är alltid skönt att prata med dig. Peter, du får ofta ta hand om det som rinner över, jättetack till dig med. Tack till min vän P som sa fina ord igår som betydde mycket. Tack mina underbara barn för att ni får mig att tänka på Pippi Låmpslomp (Leos version av efternamnet), kiss och bajs, läsa böcker, goa pussar, tatueringar, kräks, välling, mysstunder och allt annat som inte har med elände att göra.

Tack alla ni som lyssnar, tycker, tänker och finns till hands för mig... ni betyder allt.

Tomtenissarna har börjat...

.
Igår kväll satt det två flitiga tomtenissar nere i min källare och knåpade med interiora.se.

Det här var tydligen lite kampanjvaror de knaprade in. Kika här för lite billiga(re) julklappar eller varför inte present till dig själv.

Och om det är så att du som läser min blogg och känner mig hittar något kul så kanske vi kan lösa det utan frakt om vi bor nära varandra... kanske t o m hemleverans... förut satt att ni bjuder på en kopp kaffe vill säga ;).

Några exempel...

Klädhängare

Ullmatta Djungel

Flora mjölkkanna

Mugg med hållare i silikon

Nils...

.
Älskade dumma katt!

I måndagskväll upptäckte jag att jag inte sett till Nils sen vi kom hem från Ystad Saltsjöbad, inget ovanligt då han kommer och går men den där magkänslan sa att något var på tok. Hittade honom i bodegan under soffan där han låg och tryckte. Undersökte honom och såg att svansroten var lite svullen och han inte riktigt lät mig ta på den. Nåja, jag är inte den som hetsar upp mig i första taget så vi lät det bero.

I torsdags kväll upptäckte vi dock att han hade ett otäckt sår i svansroten på undersidan så i fredags åkte vi till Blå Stjärna. Veterinären insåg snabbt att han inte alls tänkte samarbeta så han fick stanna kvar där så dom kunde söva honom och göra rent bölden. Vart denna böld kommer ifrån lär förbli en gåta. Hämtade hem honom på fredagkvällen med en lista på vad som skulle göras med honom dom närmaste 10 dagarna. Det var sårtvätt och meducinering.

Tratt har han vilket inte är helt poppis och han går omkring och ser allmänt tjurig ut. När han sen inte släpps ut heller får hans värld att rasa en stund. Men lite kli under hakan får honom på lite bättre humör igen.

Här ligger han på fredagkvällen och funderar på hur han ska få av sig parabolen (vilket han även lyckades med under natten)


Leo ger Nils en stunds gos...

Jag och "Lilla" Decibel på en liten skogstur...

Sjukstuga

.
Jag älskar mina barn gör-sketa-mycket... MEEEEEN. När Leo är sjuk och jag vet att han inte kan gå till dagis på hela veckan känns det lite motigt. Att man dessutom tvingas vara inne och han inte får utlopp för sin energi känns ännu mera motigt. På dagis får han rasa av sig det och han blir en lite gladare kille och jag blir en mycket gladare mamma.

Det är inte det att jag inte tycker om att ha honom hemma men vi behöver utrymme båda. Jag behöver få vara lite omammig ibland och han behöver utrymme att göra saker.

Peter åker till Sthlm idag och kommer inte hem för än efter läggdags så det blir till att bita ihop och kämpa sig igenom dagen med två barn som är på väg att friskna till och som är understimulerade. Dagens höjdpunkt kommer vara BVC-besöket och ev ska jag vara så wild-and-crazy och ta med mig dom till affärn :P.

Tips på hemma-aktiviteter tas gärna emot.

Är inte denna bilden på en trött Leo ljuvlig?!

Bröderna...

.
Peters bror Tobias flickvän Jennifer Karlberg var hemma hos oss i fredags och fotade våra små godingar. Visst är hon duktig?! Tack Jennie!

Vardagslyx

.
I detta fina rummet bodde jag och Peter lördag till söndag.
Ystad Saltsjöbads bröllopssvit... fint ska det vara :P. Det var min födelsedagspresent som nu äntligen utnyttjades.


Vi brukar åka iväg en gång varje höst runt All Helgona på lite miniweekend. Fira förlovning och bara njuta av att få vara tillsammans. Välbehövligt framför allt nu när livet snurrar på i en hiskelig fart i vardagen.

Jag kan varmt rekommendera Ystad Saltsjöbad, passar par, passa tjejgäng, passar nog alla. Det är ju först och främst ett spa-hotell så vill man lyxa till det ordentligt så kan man gå på träningspass och /eller njuta av spabehandlingar. Vi valde att lyxa till det att ligga i bubbelpoolen vi hade på rummet i ett par timmar och bara prata och dricka öl. Hur gott som helst!

Slår ett slag för The Country House som säljer inredning. Den stilen hade hela hotellet.

Mammas lilla ordningspolis

.
Igår fick den största brorsan i familjen en liten uppläxning av lillebror 2-år.

Storebror var på väg till skolan och som vanligt står Lillebror och iaktar påklädningscermonin med stort intresse. Storebror är klar, öppnar dörren och kliver ut.

Lillebror blir förtvivlad och säger med sträng och myndig röst;
-Eppi! Slängla den!... och så pekar han på soppåsen som den stora precis klivit över i ett försök i att slippa just slänga den.


Storebror hade ju inget annat val än att ta soppåsen och gå och slänga den. Tänk att mamman har fått en sån redig "little helper", undrar om han kommer att bli ordningspolis i skolan!?

.

Tips till Fars dag...

.
Från gårdagens lite "djupare" inlägg rusar vi hastigt till nåt mycket mer ytligt.

Tänkte passa på att göra lite reklam för Interiora.se och samtidigt tipsa om lite kul farsdags presenter. Hittar du nåt som passar så har jag bestämt att jag vill ge er bloggläsare 10% rabatt på valfri vara... ange kampanjkod LEOTROLL. Gäller t o m 14 november.

Varför inte vara lite "före" och ge "grillfarsan" ett nytt BBQ förkläde med grillverktyg och grillvante!


För "lyxpappan"... en Sabreringssabel

Och så "lattepappan" får en Take away mugg


Utomhusfarsan kanske blir glad för en Forest ryggsäck


Tomtefar kan ju överraskas med en julig Snapskaraff


Annars hittar ni fler tips här!

Älskade bror

.


Jag hoppas att mina två yngsta söners starka band håller för alltid. Det är helt otroligt hur tajta två bröder kan bli på 5 månader. Att dom ens kan skapa band när den ena fortfarande är en bebis. Vi sitter ofta och tittar på dom två ihop med ett fånigt leende på läpparna. Dom är otroligt söta ihop.

Leo är så mån om sin lillebror och att han ska ha det bra så han ibland inte vet vilket ben han ska stå på. Så fort han hör att Felix vaknat utbrister han glatt; -Eeli vaaaken!
Och så rusar han in i sovrummet för att krypa ner i spjälsängen bredvid honom. Där ligger dom sen och gosar en stund innan det är dags att kliva upp.

Felix ler aldrig så brett eller skrattar så högt som när storebror är i närheten. Vissa dagar räcker det att Leo tittar på honom så brister han ut i ett härligt smittande skratt. Jag kan gå en hel förmiddag hemma och försöka roa honom för att sedan gå och hämta brorsan på dagis och lyckan är gjord.

Vi är så otroligt lyckligt lottade som fått dessa bröder som älskar varandra över allt annat. Att dom sen har en ännu större bror att se upp till gör ju inte saken tokigare och även om den största brodern inte alltid uttrycker det så syns det hur mycket han älskar dom små.

Lugnet...

.
Veckan har gått i mysbyxornas tecken. Jag har inte gjort många knop utanför dörrarna. Skönt att pausa och bara vara emellanåt. Har tidigare haft nån slags inre stress att jag måste ha mina dagar uppbokade och varje stund ska vara aktiv. Men nä inte nu. Nu vill jag bara vara hemma, tvätta några maskiner tvätt, dra dammsugarn lite lojt efter mig. Torka med en dammtrasa lite här och lite där. Ni vet så där slött och oengagerat.

Jag tror att det är hösten. Jag älskar hösten, jag kommer in i en skön lunk där inte mycket kan få mig att röra mig i hastiga rörelser. Sitta inne och mysa med tända ljus. Gå ut när solen skiner. Hösten är verkligen årstiden då jag återhämtar mig. Återhämtar mig efter vårens och sommarens... "vi-måste-göra-så-mycket-saker-som-vi-bara-hinner-på-kortast-tid"!

Idag blir inte så mycket annorlunda från resten av veckan. Vi ska väl dra ut kälken lite eftersom jag vid ett svagt tillfälle lovade Leo igår att när det ligger snö på marken så ska vi ut och åka kälke. Inte kunde jag väl ana att det skulle vara redan idag ;).

En bild från en av förra årets kälkturer...



PS. Ni glömmer väl inte av pappa den 14 november... bra presenttips på Interiora.se

Hoppla hoppla

.
I lördags hade vi en dag på hästryggen. Eller ett par timmar i alla fall. Leo har tjatat om "Dunde" hur länge som helst så i lördags åkte vi iväg hela gänget till Dunder och Decibel. På morgonen gick han omkring i sin blåa lilla cykelhjälm och sina vinterkängor hemma och bara väntade på att få åka.

Leo fick rida på Decibel tillsammans med mig och var stoltare än stoltast där han satt och såg alldeles lycklig ut. Det var inte en glad kille som sen åkte hem med pappa, brorsan och Tobbe så jag och moster kunde rida ut på en lång härlig ridtur.

Jag har inte suttit på en hästrygg på många herrans år och så får jag sätta mig på en av de största hästar jag någonsin sett... en Ardenner... vid namn Decibel. Dom är ju sketastora. Hovar som dassalock hade dom så det gällde verkligen att passa sina fötter.

Det var riktigt mysigt att lufsa omkring i skogen med dom.

.

Lite nytt...

.
Buddha har fyllt 5 månader för ett par dagar sedan så jag tänkte att det kanske var dags att uppdatera "headern". Självklart ska jag ha störst plats på fotot *mohahaa* och för omväxlings skull får odjuren lite större bilder med (vad säger du Martina... nu är Nils med också :P).

För övrigt har jag en "lugn" vecka. Inte mycket inplanerat. Det riktigt skönt att inte flänga runt. Det har blivit lite väl mycket flängande på sista tiden och för en stressad själ blir det ibland för mycket och man får trycka på nödstopp och kliva av. Det har jag gjort denna veckan och ska ägna hemmet lite tid. Inte så mycket städ o sånt men lite småpyssel som att fixa iordning snickarboa som sett ut som sju svåra år i ungefär tre år.

Har röjt ut all skit som legat där och bara tagit plats. Funderar på att lägga ut snickarbänken på blocket, kanske ta ner verktygstavlan och måla väggarna. Har inte förankrat mina idéer med hanen än men det kanske inte gör så mycket om jag kladdar färg på väggarna där nere... det kan liksom inte bli värre... idag är det otäckt grönt.

Jag skäms över att vara människa...

.
Jag skäms över att vara människa ibland. I tisdags skämdes jag extra mycket. Satt och tittade på "Elvis i glada Hudik" på tv som handlar om normalstörda och utvecklingsstörda som har teatergruppen Glada Hudik. Underbara människor som har så mycket att ge. Dom skänker glädje åt andra med sitt härliga sätt att vara.


Det jag upprördes över var när Toralf (Elvis) hade bjudit med sig sina vänner bla Bosse (en underbar människa) på hockeymatch. Dom var så genuint glada över att få ha en tur i hallen där de fick träffa spelare i omklädningsrummen. Söta Bosse stal t o m en kram lite blygt från en ;). Dom hade helt enkelt skitkul.

Och så börjar matchen... då sitter det "supportrar" till det andra laget och ropar "Jävla Mongo", "CP-barn" etc etc till dessa killar. Toralf kontrar med att säga att han inte bryr sig, man ska inte lyssna på dom... för dom vet inte hur ont det gör. Bosse såg jätteledsen ut och sa att det var inte kul att höra sånt för det gjorde ont.

Jag satt framför tv:n med tårarna rinnande nerför kinderna, så mycket skämdes jag. Hur kan man bara vara så fruktansvärt elak mot andra människor. Det var tur att jag inte var där och hörde det för jag misstänker att jag hade haft svårt att kontrollera mig

Tarrak update

.
Inte bloggat om Tarrak på länge och detta var ju från första början en hundblogg.

Livet förändras och det finns andra saker som måste få ta tid och då får hunderiet stå tillbaka. Nu går det absolut ingen nöd på honom. Han hänger med på vad vi gör och långpromenader får han ibland 2 ggr per dag då hans doggywalker/extramatte går med.

Han är en cool Aussie som inte direkt klättrar på väggarna när han inte får jobba. Han får göra små aktiveringsövningar ibland, när lusten faller på. Vi åker upp till klubben emellanåt, inte för att träna specifikt men ett par fot, sitt och ligg blir det när vi är där. Hans lillhusse är duktig på att aktivera honom annars. Dom har alla möjliga slags lekar för sig och är underbara att följa i smyg. För att vara en hund som tycker att barn är läskiga så leker han otroligt bra med barnen.

Planen var att vi skulle tävlat högre i höst men för ovanlighetens skull insåg jag mina begränsningar och lade dom planerna på hyllan. Det får helt enkelt vänta till våren. Jag tror att varken jag eller Tarrak hade mått så bra av att ha den pressen. Tarrak inte då jag hade varit mest stressad hela tiden.

Så nu vet ni som undrar att han lever och mår väl

Annars är det väldigt spännande att följa hans valpars framfart. Här en bild som jag lånat från Anki på sötaste Buster. Man ser att han har jättemycket drag av sin far... bus i blicken och full i fan! Jag har väl berättat att han blev BIR-valp i Lund härom sistens :P.

Dop, svamp och fönstertitteri

.
Ett blogginlägg som kanske är rörigt då det alltid går alldeles för långt emellan men men.

Sen sist har den sista "ungen" fått sitt namn, det blev en Jan Felix med det sistnämnda som tilltalsnamn. Han skötte sig helt okej i kyrkan och gudfar Tobias blev knappt fuktig under armen. Nån som däremot blev jättefuktig under armen var jag. Leo var ju givetvis med och han gjorde typ allt utom att sitta still. Vi hade redan innan bestämt att vi inte ens skulle försöka få honom att sitta still. Mormor hade laddat med en ask russin som han stundtals satt och åt på, ibland stod och emellanåt låg ner framför prästen. Han hade ganska kul och det hade nog dom flesta gäster med.

Annars så är jag inne i en låg period. Allt känns jobbig och eländigt... eller nä inte allt men det har helt enkelt varit ett par veckor som varit deppiga. Är ganska duktig på att stressa upp mig för saker och ting som jag inte kan påverka. men det får jag försöka ändra på.

I helgen var jag på hälsomässa på Grand och var både hos en healer och en spådam (tydligen har jag varit Baronessa i Paris på 1790-talet om ni undrar varför jag är lite märkvärdig) och ja just det ja, en healer till. Så nu är jag som en ny människa alldeles tankad med energi. Det var väldigt intressant och kul. Särskilt den sista healern som var en underbar liten thailändsk dam som var väldigt uttrycksfull. Hon slog sig själv på pannan lite dramatiskt och ojjade sig över hur lite energi och ork jag hade... hon suckade och frustade och tyckte att jag skulle ta det lite lugnare :P. Och sen laddade hon mina batterier... tackar för det.

Vi har även hunnit vara ute och leta svamp hela familjen (nästan, den snart 18-åriga är svår att få med). Vi har hittat kantareller som räckte till en smörgås :P. Det är liiite svårt att dundra djupt in i skogen med en tvååring och en bebbe hängande i sele. Men det är inte själva svampen i sig som är viktig utan att vi kommer ut och gör saker ihop.

Försöker få lite ordning på "fläsket" också. Förrutom Aquaboxen försöker jag hinna med en långpromenad varje dag. Nu funkar det inte riktigt med varje dag men nästan. Det börjar bli lite mysigt på kvällarna nu när man kan gå och spana in i folks fönster :P. En liten reflektion som slog mig ikväll var att det är väldigt många som har stooora fönster som dom inte har täckt alls så man ser rätt in i tevesoffan där dom sitter, trevligt för mig som fönstertittare men jag hade nog själv inte velat ha det så.

Dopet närmar sig...

.
På kvällen den 17 januari 2009 såg det ut så här i vårt kök.


Vi stod och kokade pasta till pastasalladen som skulle serveras på Leos dop den 18 januari.

Felix ska döpas den 19 september och det kommer INTE att se ut som ovan. Jag bestämde redan tidigt att vi skulle ta det väldigt vackert med allt fixande inför dopet. Vi köper färdigt. Vi har helt enkelt inte tid och ork att laga allt själv. Jag har tagit det så vackert att jag idag fick lite smått panik när jag insåg att det är redan nästa helg pojken ska döpas. Jag har liksom inte fixat nåt? Maten är iof beställd, psalmerna bestämda med prästen, klänningen provad men allt annat... det kanske ska dukas och lite sånt. Ja ja, jag har ju hela veckan på mig att handla grejer :).

Jan Felix Olsson ska han heta. Leo heter ju Elis i andra namn efter sin morfar så det var farfars tur att få ett barnbarn döpt efter sig. Och farfar heter då Jan och inte Felix :P.

Imorrn ska jag upp i ottan och agera spårläggare på klubbens spårtävling. Har varit ute och rekat, mätt och fixat i spåret tidigare i veckan så imorrn är det bara att traska ut och "kasta ut" pinnarna och hoppas på att den tävlande får med sig alla hem.

För den oinvigde kan jag ju berätta att hunden ska följa mitt spår och plocka upp sammanlagt 8 pinnar som jag har lagt längs spåret. Själva spåret imorgon är ca 1000 meter och den tävlande har 25 minuter på sig att klara av det. Det är alltid lika spännande att se om dom hinner i tid och har med sig tillräckligt många pinnar med sig hem.

Så jag säger over and night ;)

Ditten och dutten och Tarrak valpar

.
Sitter lite och surar över att alla är lika dåliga på jag som att blogga. Så nu tar jag första steget och bloggar... och ni andra gör banne mig likadant!

Sen senast då, nja det är väl same same. Känner splittrad och slutkörd men har det rätt gött ändå ;).

Är livrädd att "Arga snickarn" kommer att knackar på snart. Vi har några projekt för många på g samtidigt känns det som. Förrutom att försöka hålla hushållet flytande så håller jag på och lägger i ordning marksten runt altanen, målar Leos blivande rum (tak och väggar) och så har vi haft en skitsnickare här som byggt vårt trappräcke men inte tillräckligt bra så det ska vi också fixa till.

För utom hemma fixande får sig Tarrak en liten promenad då och då också. Som idag när vi var hos Pia i Fristad och gick från henne in till byn och tillbaka med en härlig fika paus medans ungar och hundar satt ute. Annars går vi en långis på morgonen och har han tur kommer hans bästis Kicki och hämtar honom på eftermiddagen. Lite småträning blir det och en tur upp till klubben då och då men inget strukturerat och organiserat. Men det vet ju inte han.

Förra helgen åkte jag till Tånga Hed för att hälsa på "barnbarna" som var på läger. Eller rättare sagt 5 utav dom. Och jösses... tänk att min lilla Prins är pappa till dom vackraste Aussievalpar jag sett. Och självklart delar jag med mig.

5 bloggar

.
Nu har jag suttit och börjat skriva 3 olika inlägg... när jag kommit halvvägs har jag "suddat". Jag försöker krysta fram en text som ska innehålla nåt intressant och uppseendeväckande men det går inte. Det är stopp. Så därför får detta bli ett totalt menlöst inlägg.

Jag undrar.... vilka sidor/bloggar "måste" ni besöka nån gång under dagen. Lista 5 sidor ni besöker så jag har nåt att göra när jag inte gör det jag borde.

Här kommer mina 5 "måste" sidor:

Fejjan
Fotbollsfrun
Aftonbladet
Carolina Gynning
Interiora

To blogg or not to blogg

.
Bloggars vara eller icke vara. Och då tänker jag främst på min egen. Jag uppdaterar mer och mer sällan. Så upphetsande är det inte att vare sig läsa eller skriva om snoriga barn och bajsiga blöjor. Enda anledningen till att jag ev fortsätter att blogga det är för att jag tycker det är suveränt att kunna gå tillbaka och läsa om vad jag pysslade med förra eller året dessförinnan.
Men annars... vet jag inte om det är nån idé.

Och jag märker att de bloggar jag läser uppdateras allt mer sällan dom också. Är det Facebook måntro som "orsakar" denna förödande bloggdöd??? Folk hinner ju knappt prutta innan hela världen vet om det.

Jag och Peter diskuterade begreppet (ursäkta uttrycket) fejsbokkhoror här om kvällen. Ni vet dom där som har det så mysigt hela tiden. Som berättar att dom ätit eller ska äta lunch. Dom som ska ut och cykla med baaarnen. Det känns som dom där tror att flest uppdateringar om menlösa saker vinner. Men låt mig berätta en sak... NI ÄR SKITJOBBIGA! Jag har massor utav såna "vänner" på min vänlista men dom där har jag valt att "dölja". Jag ids inte läsa om att "Pust vad det var svettigt att springa 100 km" eller "Vilken underbar man jag har".

Anledningen till att jag vågar skriva det här i min blogg är för att jag tror att de som läser och kommenterar i min blogg inte känner igen sig. Och gör ni det så... sorry om jag har trampat på era tår ;).

Nu ska jag ut på fejjan och skriva nån intelligent statusuppdatering... jag kanske är en sån där fejsbokkhora när jag tänker efter :P.

Att orka...

.
Sitter ner i 5 minuter. Det är ungefär vad man hinner sitta ungefär 3 gånger om dagen. Misstolka inte mitt inlägg som att jag vore missnöjd med mitt liv för det är precis tvärtom. Jag är mycket lycklig! Jag har tre underbara ungar som jag garvar med och åt hundra gånger om dagen. Jag har tre underbara ungar som får mig att förstå vad livet verkligen går ut på hundra gånger om dagen. Dessa ungar får mitt hjärta att smälta ungefär hundra gånger om dagen.

Men dessa gryn får mig även att tappa humöret hundra gånger om dagen. Dom får mig att vilja sitta i ett hörn och riva papper hundra gånger om dagen. Ibland har jag lust att bara skrika rätt ut, ta på mig skorna (inte alltid nödvändigtvis) och bara gå. Men jag gör det inte, för innan jag har hunnit till dörren så har jag två små armar runt min hals och stora bruna ögon som tittar djupt in i mina och en mun så söt som säger "puppa mamma" (=pussa mamma) och så får man en puss så blöt och go som gör att man behöver en handduk efteråt. Det är då man smälter för hundraförsta gången den dagen och blir alldeles varm och lycklig.

Sen att jag är sambo med den goaste, knäppaste, roligaste och smartaste Peter gör ju inte livet sämre ;).

Nog om det... nu ska jag ta itu med livet igen!

Kryssning

.
Borta bra men hemma bäst är ett uttryck som flitigt används och det stämmer ju 100 gånger av 100. Finns nog ingenstans som är bättre än hemma?!

Nu har vi ju bara varit borta i några dagar men det var ett välbehövligt miljöombyte. Hemma har jag svårt att "ta semester" med alla måsten. Och jo, efter ett par dagars "slappande" hemma så växer kaoset och jag otrivs men nog om det.

Vår Helsingforskryssning höll på att få ett snörpligt slut innan det började. Trots att vi var ute i god tid var vi nära att missa båten. Vi körde fel i Sthlm plus att vi inte hittade nån parkering gjorde att vi var vid incheckningen en minut innan de skulle stänga. Nu var det fler som inte hade hunnit checka in än så vi hade nog lite marginal men det var på håret.

Väl ombord på båten hade vi en trevlig hytt med fönster mot havet där Leo satt och spanade. Leklandet var urkul och där kunde trollet rasa av sig lite energi. Vi spelade, åt och drack. Att lägga barnen var inte speciellt svårt.

På morgonen mötte vi upp min syster med man och Forre i Helsingfors. Vi strosade runt och kikade på lite närliggande sevärdheter, fikade, åt och strosade lite till. Vädret var perfekt. Vi hade helt enkelt en härlig kryssning och som jag gärna gör om fler gånger. Nästa gång får dock ungarna ha blivit lite större så jag och fadersskapet kan ta det några hekto lugnare.

Peter är inne på sin sista semestervecka innan vardagen börjar igen och precis som Sandra skriver i sin blogg så är det ganska skönt.

Nåt som jag ser fram emot massor är när jag ska ha kalas hemma. Jag fyller ju år i mitten på augusti och jag bestämde redan när jag var gravid att då ska jag minsann vara barnledig och umgås med goda vänner. Så nu är barnvakterna ordnade, vännerna bjudna, nu väntar vi bara på att det ska bli den 14:de.

Läggning

.
Ikväll var det min tur att prova på att lägga Trollet. Igår blev det ju ett antal ggr som han var tvungen att springa upp... ja liksom bara för att han kunde. Idag testade han en gång, jag lade tillbaka honom och vips så lade han sig till rätta och somnade. Vilken goding!

Den lilla var det värre med.... 1 timma kämpade han innan vi (föräldrarna) vann. Så nu sover dom gott båda ungarna.

Sitter och funderar på hur jag så småningom ska lägga upp träningen för Tarrak, det börjar suga i den tarmen lite nu.... får fundera lite.

Stor pajk

.
Leo är en stor kille, en riktigt STOR kille. Han sover i en säng för stora killar, japp, han har blivit stoooor. I morse åkte jag, Felix och min mor till IKEA där sängen skulle införskaffas. Vi strosade runt en stund och kikade på allt vi ville ha och lite till. Nere i tag-det-själv-lagret tackade jag min lyckliga stjärna att jag för en gångs skull hade tur då jag lyckades norpa åt mig den sista sängen som Trollet skulle ha. Bilen packades i ösregn, ett regn jag inte skådat på länge, men med lite god vilja så fick jag tryckt in sängen, madrassen, täcken, kuddar och moderns pryttlar.

Väl hemma hade Leo precis kommit hem efter en roadtrip med farmor och Kjell. De hade varit hos faster och klappat kattungar, i Bredared för att upptäcka att "Unos djur" var stängt för att slutligen landa hos gammelmormor Siv för lite fika och bus med Taxarna.

Sängen monterades och provlågs både en och tretton gånger. Han var mycket stolt över sin säng och över sitt Barcelona påslakanset som han fått låna av sin givmilda far (japp, Peter har ett sånt påslakanset).

När läggdags kom var det som väntat mycket roligt att smita upp från sängen. Men efter en så där 15 läggningar så somnade han gott. Vi har bestämt oss för att han SKA lära sig att somna själv även i denna sängen precis som han gjort i spjälsängen. Det är så skönt att inte behöva ligga bredvid i timtal i väntan på John Blund. Ska bli spännande att se på morgonen om han ropar efter oss eller kommer tassandes själv... mammas stora kille.

Nu sover i alla fall två av ungarna, den tredje är hos sin far, hunden är rastad, mannen är pussad på, ett glas vin är upphällt... så nu ska jag slänga upp fötterna på bordet och bara njuta.

Far -och sonlycka

.
Sitter och lyssnar till lugnet. Leo och Peter har åkt iväg på en "grabbdag" (eller förmiddag i alla fall). De skulle möta upp D & S på Lekborgen för ett par timmars vild lek. Sen skulle dom luncha på ni vet den där hamburgerkedjan som börjar på M och slutar på Donalds. Eventuellt skulle dom råka "snubbla in" i en leksaksaffär också enligt pappan. Det är härligt att se glädjen i Leos ögon när han och pappan ska iväg och hitta på saker. Lycka!

Så det är bara jag, Buddhisen och Tarrak hemma. Buddha han växer och frodas. Får snart inte plats i sin vagga längre så vi ska åka och köpa en ny säng till Leo så Buddhis han få spjälsängen. Ska bli spännande och se hur läggningarna går när Leo får en ny säng. Till dags dato har han accepterat utan större protester att gå och lägga sig.

Angående den fyrfota vännen som ständigt är mitt dåliga samvete. Jag som skulle träna intensivt hela sommarn för att kunna bli uppflyttad eller i alla fall chans att bli det i höst. Jag tror att jag lägger ner dom planerna. Har tänkt att starta högre på hemmaplan i september men det får bli en träningstävling helt enkelt. Just nu får barnen ta tiden dom kräver och sen till hösten när Buddha är större och klarar sig utan mina tuttar i mer än ett par timmar får vi ta tag i träningen jag och Lille Prinsen. Jag tror nog att han ska överleva det med.

Semester...

.
Idag har vi bokat Helsingforskryssning. Första veckan i augusti åker vi. Har ju åkt Finlandsbåten en himla massa gånger men aldrig varit i Helsingfors. Så det ska bli en spännande upplevlse, framför allt eftersom vi ska ha ungarna med oss. I Helsingfors ska vi möta upp min syster, Tobbe och Forre som har varit på Roadtrip i Finland och ska ta färjan hem. Så det blir mysigt att åka hem tillsammans med dom. Nu hoppas vi bara på att Peter ska bli frisk nog att kunna åka, han har en elak inflammation i sin axel som gör honom lite begränsad i sina rörelser just nu och är sjukskriven. Men men, det ska nog ge sig.

Annars händer inte så mycket, planen för veckan är att jag och Robin ska försöka få ordning på vår baksida där vi ska jämna ut marken så det blir några kärror matjord som ska skyfflas ut där. Men det är väl bra sysselsättning för en tonåring på sommarlov.

Leo tar tillfället i akt att tigga vinbär och smultron från grannarna så fort han ser att dom är ute. Här sitter han som lilla Näcken och äter bär hos grannen ;)

Anette förser honom med mer bär...

Bröderna in action...


Har hunnit en liten sväng till Annelie med för hederlig "köksträning". Tarrak talade om för Amaya hur stor och farlig han är.. hon genomskådade hans godhet ganska så omgående men lät honom hållas :P.

Bättre

.
Dagen efter förra inlägget var en mycket bättre dag. Ibland får man svackor som känns svåra att komma ur men det gör man.

I förrgår kväll hade piipBuddha en skrikfest på 3 timmar. Vi vaggade, vyssade och lite därtill och inget hjälpte. Igår däremot var han en liten ängel. Vi hade folk hemma på grillat och filmkväll och han somnade gott vid 21-tiden utan skrik och gråt. Så vi hoppas att det vänder det här skrikandet nu.

Lägger ut lite bilder som är nytagna... eller så gör jag inte det för det verkar strula :P
Kommer bilder sen!

sLUT

.
Får man erkänna att det är skitjobbigt med två underbara barn så tätt.

Då ställer jag mig först i kön att erkänna. Det är skitjobbigt. Idag har varit en sån där dag då minsta lilleman Buddha har varit smågrinig hela dagen. Man får liksom inget gjort då man måste bära runt på honom. Jag känner mig som ett utsketet äpple just nu. Jag räcker inte till, jag vill ha fler timmar på mina dygn, fler armar, fler.... tja, jag behöver mer av allt (förrutom fler ungar då :P) Missförstå mig rätt, jag älskar dom över allt annat!

Vi fick honom att somna strax efter åtta, sprang ut en snabbis med Tarrak och tänkte att nu skulle jag väl ändå få en härlig kväll slappandes i soffan. Öppnade upp laptoppen och vem vaknar tror ni om inte Buddisen. FAAAAAAAAAAAAAAAN rent ut sagt! Just nu sitter Peter och försöker få honom att somna och jag sitter och är sur, trött, grinig och allmänt slutkörd som människa.

Imorgon kommer det säkert att kännas helt annorlunda men just nu är det bara kass.

Jag tycker så synd om Tarrak just nu. Han är den som får stå tillbaka mest när livet är som det är just nu. Det dåliga samvetet över honom gör ju inte att man mår bättre direkt.

Så där ja, nu har jag fått gnälla av mig lite. Tack för visat intresse!
Går och lägger mig... och inväntar den bättre morgondagen!

Nålad Buddis

.
Dags att summera Akupunktur behandlingarna.

Idag var sista behandlingsdagen med nålar. Vi har ju inte bara kört med nålar utan mamman ska vara komjölksfri också. Det har jag hållt noggrant och igår var första dagen jag skulle testa med mjölk i kosten igen. Det verkar ha gått jättebra. Vi har haft några kvällar som har varit lite skrikiga men inte alls i samma utsträckning som innan behandlingen. Dessutom somnar han tidigare och ganska så snabbt på kvällarna vilket är mumma för själen.

Vi kommer fortsätta att ha kontakt med Marianne på Aqupunktur.se då hon vill följa upp hur det går innan man sätter in fler saker i kosten som jag varit utan. Det är ju inte bara mjölk utan även massor av grönsaker och liknande. Så på onsdag ska jag få börja äta lite mer "normalt" om allt fortsätter gå framåt och han verkar smärtfri.

Det har helt klart varit värt resorna och pengarna. Och något som vi kommer att rekommendera till andra som har kolikbarn. Vi har ändå varit ganska förskonade då han inte haft någon jättehemsk kolik som dom kan ha men det har varit nog jobbigt ändå.

Peter har precis börjat sin semester och det ska bli skönt att få vara hemma tillsammans i tre veckor. Sen kommer han att vara hemma och pappaledig på måndagar så vi får långhelger resten av året. Härligt!

Vad vi ska hitta på att göra under semestern har vi inte spikat riktigt än men vi funderar på en kryssning till Helsingfors i början på augusti.

Akupunktur...

.
Idag har Buddhisen fått sin första akupunkturbehandling. Ska bli spännande att se om han är en utav dom 97% av barnen som blir hjälpta av behandlingen.

Vi fick jättebra information av Marianne Reinthal om vad behandlingen innebär. Och den där komjölksfria dieten kommer nog att gå galant. Det finns ju massor man kan äta :P. Jag trodde att Felix skulle skrika när hon stack in nålarna men inte ett knyst sa han den tappra lilla pojken. Ikväll har han "släppt väder" som en hel armé så vi får hoppas att han pruttat ut det onda.

Nu har han somnat så gott i sin egen säng så jag ska passa på att krypa ner i min egen så jag kan få sova i vilken ställning jag vill en stund.

Fridens liljor!

Frisk unge och sjuk unge

.

Börjar inlägget med en härlig bild på "Affa" och Bååårna!

Dag 3 i min komjölksfria diet pågår och det är ett ständigt funderande på vad jag kan äta och framför allt inte äta. Nog för att allt blir en vana men att ha någon slags intolerans måste vara skitjobbigt. Att aldrig kunna äta utan att kontrollera om saker och ting innehåller ditten och dutten.

Anledningen till denna "diet" är Buddhas (aka Felix) kolik. Och peppar, peppar, två kvällar i rad har han sovit gott och utan en massa tröstlöst skrikande. Imorrn ska vi ringa till Akupunktur-tanten och höra om vi ska komma ändå eller vad hon tycker. Vill ju inte riskera att det börjar igen. Räcker det med att mamman låter bli komjölk så är det ett litet pris att betala. Jag kanske t o m tappar några kilon då jag inte kan äta ohämmat som förr ;).

Det andra lilla trollet har feber IGEN! Jag fattar inte, det är tredje veckan i rad som han får feber. Ofta går det över lika fort som det kommer så jag hoppas att han är feberfri imorrn redan. Nyss hade han 39,7 och det är inte så kul i denna värmen. Mamman (dvs jag) har ordinerat glass så fort han vaknar. Maten struntar vi i idag om han inte är sugen.

Igår var vi och badade och det fläktade riktigt skönt på stranden. Vi våldsgästade Pias och deras strand i Fristad där det är snudd på folktomt. Härligt! Kvällen ägnade vi åt grillning, svalkande öl och fotboll. Idag blir nog en repris av kvällen. Hejja Spanien!

Och ni... glöm inte av att tävla på Interiora.se!

Tävling på Interiora.se

.
Vi tar och kör en liten sommartävling. Den som vinner kommer få välja mellan ett Juicy Tårtfat, eller en Dubbel Hamburgerpress.Tävlingen är fantastiskt enkel, allt du behöver göra är att skriva ett blogginlägg och länka till Interiora.se, sedan skicka ett mail till info@interiora.se och berätta att du vill vara med i tävlingen, vi kommer sen välja ut ett eller flera av de bästa bidragen och belöna dem.

Vi kör till och med den 15 Juli och kort därefter presenteras vinnaren här på Facebook och får sin vinst skickad till sig.

Akupunktur nästa

.
Tänk vad 4 timmars sammanhängande sömn utan bebis bredvid kan göra för en trött mamma. Felix somnade 23 igår i sin bilbarnstol och vi beslutade att han fick sova kvar i den då det visat sig att han verkar sova goast i den. Döm om min förvåning när jag tittar på klockan 03.00 och hör att han börjar vakna till lite. Jag var som en ny människa och när jag lyfte upp honom och la honom till bröstet hade jag en "halleluja-moment". Att ha fått sova helt ensam i sin del av sängen var helt otroligt.

Vi har beslutat oss för att åka till Stenungssund för att testa på Akupunktur hos Marianne Reinthal. På måndag är hon tillbaka från sin semester och då står vi på hennes trapp och väntar ivrigt. Det får vara värt dom pengarna och åkandet. Bara vi får en glad bebis. Det är oerhört påfrestande för psyket att inte kunna trösta sitt barn. Igår tog jag med honom på kvällspromenaden i vagnen men inte ens det var bra. Han skrek i 20 minuter i vagnen och somnade av ren utmattning stackarn.

Allt annat står på paus just nu. Hemmet förfaller och så får det vara tills vi kommer i fas och känner att vi orkar ta tag i det. Gör endast det nödvändigaste och inte ett dugg mer än det. Besökare får helt enkelt köpa kaoset.

En liten bild från Mammagruppsfikat i måndags... Leo har alltid haft ett extra gott öga till Embla ;)

Tisdag

.
Vår lille plutt har kvällskolik vilket innebär ett konstant vaggande, bärande, tröstande på kvällarna. Egentid finns inte just nu men trösten är väl att det går över även om det känns låååångt borta.

Det finns en kvinna i Stenungsund som praktiserar akupunktur på bebisar som har kolik som vi har kikat lite på. Är det någon där ute som har erfarenhet av denne, eller har hört någon annan som har det? Just nu är vi rätt slutkörda både jag och pappan.

Annars är det 8 arbetsdagar kvar för Peter innan vi får njuta av semester. Vad vi ska hitta på håller vi lite öppet. Det får bero lite på väder, status på ungar etc etc. Ev åker vi iväg några dagar, tar in på ett hotell och gör vad vi känner för.

Tarrak blir aktiverad med minimalt med träning och maximalt med promenader. Både jag och hans doggywalker kör hårt med honom. Ang den minimala träningen då... var uppe och kände på framåtsändandet här om dagen och tja.. med tanke på hur ytterst lite vi har tränat på det så ser det riktigt bra ut. Nu ska vi bara träna lite också så ska vi nog få lite poäng också.

Idag går mina tankar till Marie och Stefan på Chessplayers. Tarraks mamma har lämnat oss och alla som har haft turen att träffa goaste Chessie vet vilken förlust det är för Marie. Hon var och hade allt en perfekt hund ska ha.

Kid's Concept

.
Jaha, då var det bara till att börja äta nudlar. Interiora.se har nu tagit in Kid's Concept vilket gör att min föräldraersättning kommer att hamna direkt på det kontot :P. Och jag råkar veta att fler häftiga prylar är på väg in snart.

Tre "vill ha saker" så där i ett nafs hittade jag....

Ullmatta med tufft bilmotiv hade gjort sig finfint i Felix rum sen när han ska få flytta in där.



Den här snygga klockan från serien Bilen Billie hade väl varit snygg med mattan.
Sist men inte minst den här praktiska väggförvaringen i filt då det snart börjar samlas massa småpryttlar men inte vet vart man ska lägga nånstans.

Yrhöna

.
Det finns ett skämtmail som har cirkulerat där det står om hur det går till när en man respektive kvinna gör när de ska gå o lägga sig. Ni vet... kvinnan gör sjumiljarder saker innan hon slutligen stupar i säng och mannen typ kliar sig på pungen och går o lägger sig.

JAG ÄR DEN DÄR KVINNAN. Och nu menar jag inte på nåt bra sätt för jag yrar ofta omkring och plockar överallt istället för att göra en sak i taget. Som t ex när jag skulle ta lite meducin i morse...

Tar fram medicinerna och upptäcker att fläkten är dammig (där medicinerna ligger)
Tar trasan och torkar av fläkten, ser att trasan är smutsig och slänger den.
När jag slänger trasan ser jag att det står rengöringsmedel i skåpet och tar upp det för att göra rent vasken.... det är ungefär här jag kommer på att jag skulle ta medicin.
Går till datarummet där jag har ett vattenglas, ser röran på databordet och röjer upp. Ner i källarn med en tomflaska.
Väl nere i källarn kan jag ju passa på att lägga i en maskin tvätt och kommer även på att hunden ska ha mat. Går upp för trappan för att hämta matskålen till hunden för att fylla på nere i källarn och snubblar över lite tidningar.
Går ner med tidningarna till källarn (utan matskålen) för att sortera dom, ser då att det borde dammsugas där nere...
Går upp för att hämta dammsugarn. Väl uppe kommer jag på att hunden skulle ha mat och utfodrar denne, när jag ställer ner matskålen ser jag att det är skräpigt på golvet och drar fram dammsugarn.
Kommer på att jag skulle dammsuga i källarn. Går mot källarn och får då syn på att jag glömt att bädda. Det vill jag ju givetvis ha gjort innan jag dammsuger i källarn.
Byter lakanen och upptäcker att det är väldigt dammigt i sovrummet. Går mot köket för att hämta trasan och snubblar över dammsugarn.... ja jäklar ja, jag skulle dammsuga källarn.
Passar på att dammsuga sovrummet först.Byter dammsugarpåse då den suger dåligt, städskåpet är under all kritik och röjer iordning där.
Trasan var det ja, går till köket och upptäcker att medicinen fortfarande ligger kvar på diskbänken.... Och det var ju medicinen jag skulle ta innan jag skulle sätta mig och slösurfa lite.

Ungefär så där håller jag på hemma och det är väl inte konstigt att man aldrig får klart något när man springer runt som en yr höna :).

Hur är ni? Lika virriga eller strukturerade?

Out of fas

.
Ur fas!
Så kan nog mitt liv sammanfattas just nu. Jag kommer aldrig ikapp mig. Har massa borden och måsten som bara blir liggande. Men idag bestämde jag mig.... SKIT SAMMA! Livet får väl vara ur fas ett tag då. Barnen växer väl upp och blir mer självgående om några år och då får jag väl ta tag i städet, trädgården och det sociala livet ;). Har åkt på en förskylning med som gör att jag liksom inte orkar göra något mer än mata, rapa och byta blöjor på bååårna. Japp, så får det vara!

Ser fram emot helgen då jag tänkt att åka utan ungarna på Rydautställningen. Det är porr för småbarnsmorsor det. Hoppas på att springa på en och annan bekanting och nån borde man väl känna igen runt aussieringen... nån som ska dit?

Lägger upp en liten bild på våran Buddha (eller Peter Harrysson som svärfar säger). 6 veckor och bländar av såna fantastiska leenden att man förlåter hans annars lite gnälliga sätt alla gånger!

Fler bilder finns på fejsbokk!

Trööött

.
Jag blir ingen bra människa när jag inte får sova. Först en natt där Leo vaknar av att han kräks av allt hostande plus en släng feber på det. Tog väl en timme innan vi fick somnat igen och sen var det orolig sömn hela natten.

Och nu en natt där Felix vände på dygnet lite och tyckte att 01.00 var en bra tid att vakna på. Höll väl på till 03.30 med övertalning.... SOOOOOV NUUUUUU!

Jag blir så sur, grinig och allmänt kinkig och låter det gå ut över dom som jag håller kär när jag inte får sova. Jag önskar det fanns något jag kunde göra för att ändra på det men näää... sån är jag väl helt enkelt. Så sorry mina kära familjemedlemmar!

Leo fick vara hemma från dagis idag med. Dagarna blir vääääldigt långa och tråkiga när man inte riktigt kan ge sig ut o träffa folk eller vara ute och leka. Det är inte helt lätt att aktivera en snart 2-åring hemma. Men en tur till mamma för lite kaffe och utskrift av sånghäften har vi hunnit med innan dom små somnade för en liten middagslur.

Nu ska jag slita mig från tangenterna och försöka få ordning här hemma medan dom sover.

Ha en riktigt skön midsommar!

Och till alla mammor och pappor där ute.... förhoppningsvis släpper www.interiora.se ett nytt varumärke nästa vecka som i alla fall jag kommer att shoppa av. Så håll ögonen öppna!

Amadeus vill flytta hemifrån...

.
Hade skrivit ett långt blogginlägg om hur jäkla duktig jag ha blivit men när jag läste igenom det så lät jag väldigt självgod och skrytsam så jag raderade inlägget :P.

Istället skriver jag ett inlägg där jag gör "reklam" för lille Amadeus som letar efter en alldeles egen familj som han kan få bo med. På bilden (som jag för övrigt har stulit från Ankis blogg) ser man tydligt att han är "Pappas pojk". Han har en lika skön fettvalk uppe på huvudet... (eller vad säger du Annelie?) som Tarrak hade när han var ett litet gossebarn.